Ja då var det julafton 2013....- en kväll att blicka bakåt, tänk vad åren går fort och jag har bott här i 13 år ...herregud ...och till saken hör att jag aldrig lärt mig trivas här! Det var barnen som föreslog att jag skulle flytta hit nu då jag fått sjukpension, och inte hade något annat som band mig i Luleå. Mina barn är spridda lite här och där med en sträcka på 0,9 km - 40 mil, så det är bara en av dem som bor i närheten. Förslaget var väl kanske inte så uppmuntrande, men bara möjligheten att kunna umgås oftare kändes underbart. Är man som mig rejält rörelsehindrad med ständig värk, så kan det kännas skönt att ha ett stöd från nära och kära, och det behöver jag ännu mer nu när jag har grav KOL och måste ha syrgas dygnet runt. Men det är ju så att man bara har barnen till låns till de är 18 år, sen är navelsträngen kapad igen. De har ju själva bildat familj, och kanske inte alla av dem har möjlighet att ägna lite mer tid med föräldern - bara umgås t.ex med kortspel m.m. Jaja...sånt är livet på gamla dar.
Undrar hur länge jag kan hålla mig vaken hela julafton?? Igår efter uppsittarkvällen på tv då jag skulle gå till sängs, skulle jag stänga ner datorn, resultatet blev att jag blev sittande vid den hela natten, men vad i himmelens tid gjorde du då? Jo jag läste tidningar...kollade på fb.....spelade spel, och så skulle jag försöka få till den här bloggen något så när. Tror inte jag lyckades så bra men jag får prova mer sen. Hur som helst... helt plötsligt var klockan 09.15 och jag hade inte sovit en blund, det blev genast några kaffekoppar, känner att det är dags igen. Ha en fortsatt trevlig julafton! Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar