Oh vad ljuvligt... och så gott jag mår! Jag har nyss haft en ung dam från hemtjänsten som varit hit och städat åt mig, jätteduktig och noga var hon.
Föregående städning den 15/1 gjordes av en medelålders kvinna som klagade över att hennes ork tröt. Det är ju inte mitt problem som vårdtagare, utan hon får väl be sin chef om omplacering då. Slarvigare människa får man söka efter, jag har då aldrig varit med om en sån. Mattor och golv skulle dammsugas innan de torkades, rent sänglinne i sängen, dammtorkning samt badrummet städas.
Jag är ju inte sån att jag "går efter" och kollar vad de gör och inte, utan litar på att de gör ett bra arbete. Jag betalar ju ordentligt per timme och det är sagt att 2 timmar för min tvåa ska räcka. Men slarvmajan började gnälla om att hon var tvungen att låta bli att dammtorka och istället plocka ur tvättmaskinen. Men då brast det för mig - jag brukar inte visa min ilska men det gjorde jag nu, och ifrågasatte varför inte hon hann då alla de andra jag haft hunnit utan prioriteringar. Då började hon dammtorka, men gissa med vad? Jo med fönsterputs!
Efter hon gått gick jag "husesyn", jag hade i princip ostädat, golven i bl.a vardagsrummet och badrummet var aldrig torkade. Sen funderade jag över allt skräp som fortfarande fanns på golvet.
Några dagar senare kom en väninna med barn och barnbarn och hälsade på och vid det tillfället konstaterade vi att det var tätt i dammsugarfoten. Hur faaan kunde hon från hemtjänsten gå miste om att upptäcka det, såg hon inte att skräpet låg kvar. Hur som helst ringde jag planerarna på hemtjänsten och sa att jag inte ville ha hit henne igen och talade om varför.
Alltså har jag inte fått riktigt städat sen dagen före julafton och till idag, inte undra på att jag är glad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar