Usch vad jag håller på att vara less att vara till akuten - läkare och sköterskor, sedan augusti har det varit "fullt upp" . Det har varit andningshjälp för min KOL, misstänkt infarkt som var 2 ordentliga kärlkrampsanfall - fick stanna ett dygn för övervakning, för lågt blodtryck, för hög puls, ödem samt en sårskada som infekterat - har snart ätit 2 pencillinkurer.
Inte nog med detta har jag nu en period då fibron är nästan outhärdlig, värken är hemsk och värktabletterna gör inte så stor verkan. Tidigare hade jag bl.a. Pronaxen som var bra eftersom det är inflammationshämmande, men den fick jag sluta med - får inte blandas med vissa andra av mina mediciner. Mycket synd.... en läkare som specialiserat sig på fibromyalgi sa att inflammationshämmande medicin var bar för oss med fibro. Har ätit Tramadol länge nu, men de gör inte nån större verkan tycker jag, vad finns det för annat som är bra - tipsa mig gärna? Det som påverkar och gör värken ännu värre nu är alla väderomslag som vi haft - ibland regn och ibland kyla, jag hör till gruppen som känner av det och värken blir mer intensiv och jag är konstant trött. Det är samma med min KOL, lufttrycket påverkar och min andningskapacitet förvärras fastän jag har syrgas dygnet runt. Nä nu ska jag inte klaga mer.... bara konstatera och acceptera att man är sjuk. Ändå får man ibland en fråga som gör mig ursinnig, kommentarerna är: "du som är så glad kan väl inte vara sjuk". Ska man bara sitta inne och vara sur och beklaga sig? Har även upplevt att folk har smygtittat på mig för att jag har "grimma" i näsan som jag får syrgas genom, det vore bättre om de kom och frågade varför jag har den.
